Why
Varför ska de bli så fel så fort jag gör något, varf kan jag inte bara få vara orolig och vill veta hur de e med dig trots att du e med dina kompisar, får jag inte vara orolig?
Vi pratar varje dag men ändå känns de som att vi glider isär mer o mer för varje gång vi pratar, samtalen blir bara mindre o mindre, jag saknar tiden då vi aldrig sov för vi hade så roligt när vi pratade, men nu så slutar vi när ngn knner sig trött, jag vill ha tillbaka tiden då vi kunde skänta utan att ngn tog illa upp.
Du är lika vacker som den första gången jag såg dig på den där stranden tsm med våran kompis, jag tyckte att du var så söt trots att du var blyg du e fortfarande lika söt som den dagen då solen sken i ditt vakra ansikte, dina ögon e lika blå som de stilla vattnet vi var i den dagen då vi träffades, vill tillbaka till den tiden då vi skratta åt allt och allt var bra utan bråken.
Du menar när vi bara va kompisar